Det här var inte lätt, att skriva med en bäbis i knät som fäktar efter tangenterna, men det får gå. Jag Samuel och Saga har förflyttat oss ut på landet. Bäst att åka femton mil bort när mannen ska måla trappa därhemma. Vi anlände hos mina föräldrar igår. Allt är... lugnt, och i sin ordning. Idag ska vi ta en promenad och titta efter hästarna som finns några hundra meter bort. Och därmed hade fru Andersson slut på bokstäver. Det har faktiskt inte hänt någonting speciellt alls. Jag återkommer när jag har viktigare saker att skriva om. Haha jo en rolig Sagareplik kan jag nämna. När vi gick upp i morse och vi klädde på oss så sa hon med viktig röst - jag måste bara gå ut och vakta hundarna. haha.. säger väl allt om vem som vaktar vem i det här huset :-D