Samme tar sig fram och det med råge. Han kör någon konstig stil som påminner om en sån där larv som först tar sig fram med framdelen och sen kommer bakdelen efter, och som sagt fort går det speciellt om han ser något han verkligen vill ta sig fram till så fort som möjligt. då blir det fart på hans små korvar till ben och man hör verkligen hur han skufflar fram. Nu när jag tänker efter tror jag han mer liknar en säl när han ska fram.

Idag kravlade han in i hallen och fick syn på en trevlig kompis där i spegeln. Han satt länge och tog på glaset och pussade, pratade och kramade. Han tyckte verkligen om sin nyfunne vän fast det var ju väldigt konstigt det där som satt i vägen.

Min lilla son har blivit stor son .. när hände detta? Jag har slutligen lyckats övertala mig själv om att han faktiskt inte är så liten längre och har därmed bytt insats på vagnen till sittdel. Och ratt har han fått också, den är skojig. Eftersom jag på senare tid prioriterat annat än bloggen har jag en del att skriva men det får bli ikväll för nu ska jag ut i SOLEN!!!