Nu har lugnet lagt sig hos familjen Andersson. Mannen har åkt på team-buildning med jobbet och jag och barnen har haft en riktigt bra kväll tillsammans. Vi har ätit kvällsmat, läst böcker, tittat på Alfons Åberg och nu har båda slocknat. Tänk om man skulle våga sig på att hoppas på en sovmorgon imorgon bitti? Chanserna är låga men hoppas kan man ju alltid.

Har bara en liten knut i min mage och det har med Samuels förskoleplats att göra. Det är strul för han har inte kommit in på den förskola vi valde i första hand och heller inte på vårt andra hands val. Det är stul hit och dit med olika besked och hur det än blir så kommer han få börja på en förskola som ligger åt helt fel håll för att sedan byta och det stör mig en hel del. Ska försöka släppa det för en stund och försöka slappna av lite. Det har som sagt varit en hektisk vecka och jag behöver lite extra krafter. Någon som har lite till övers? Ska försöka lura bort förkylning nr 2 som är på G med. Huvva!

Det här är nog mina favoritbilder på mina barn tillsammans. De är rätt och slätt mina barn i ett nötskal. De är så otroligt roliga tillsammans och Saga tar så väl hand om sin lillebror. Hon tröstar honom när han blir ledsen, kramar och pussar honom och letar ofta fram en napp åt honom när det behövs. Ikväll bäddade hon ner honom i myspölen.  När han slog en vurpa och slog i huvudet och han satt och grät i mitt knä började hon spexa på det sätt som bara hon kan göra och som alltid får honom att skratta mitt uppe i all gråt. Det har alltid, alltid varit Saga som fått en trött/ledsen/grinig liten kille på gott humör igen. Hon vet vilken knapp hon ska trycka på. Hon är världens bästa storasyster och det talar jag ofta om för henne.