Tog en promenad idag ner på stan och lunchade med Elin och Anna. Samuel fick en jättefin doppresent, en stor Yoda :-) Anna kunde tyvärr inte komma på dopet i helgen men Samme fick en present ändå. Snälla Anna :-) Undrar vem som  blev gladast för presenten, Samuel eller jag hehe...

Det finns ingenting som berör mig så som en annan människas sorg. Sitter och tittar på Sofies änglar och tårarna rinner. En kvinna som förlorat sin man i leukmi och nu lever ensam med sina två barn. Med en gång är det mig själv jag ser där i tv:n. Jag har alltid haft väldigt lätt för att sätta mig in i en annan människas situation och det blir så verkligt på något vis och så svämmar det över med känslor. Människor som du, jag, vem som helst som råkar ut för något i livet som vänder upp och ner på allt. Sådant berör mig för det känns som att det händer mig själv. Jag blir samtidigt så rädd för att något ska hända någon i min närhet, det är så okontrollerbart och det tycker jag inte om. Vilket lotteri livet är.

Idag var jag på BVC med Samuel. Jag hade länge bävat inför besöket eftersom jag visste att han skulle få andra omgången vaccin. Inte en spruta utan två dessutom, precis som gången innan och jag gillar INTE när min lilla plutt blir till nåldyna, men självklart är man ändå glad att han får vaccinet så han inte blir sjuk. BVC sköterskan var "snäll" och hämtade en kollega som stack i andra benet samtidigt som henne så upplevelsen blev ett stick när han i själva verket fick två. Annars hade det ju liksom blivit *stick* ledsen bebis *stick* ännu mer ledsen bebis. Nu halverades det med en gång, bra bra. Precis som förra gången reagerar plutten på sprutorna lagom till kvällen och blir gnällig som tusan. Tårar och ilska då båda benen gör ont och dessutom lite feber på det. Tänk så olika ens barn kan vara. Saga sa inte ett pip när hon fick sina sprutor men Samuel har varit helt annorlunda. Han är lite av den känsligare sorten tror jag. Skrutten. Jag gav honom till slut en alvedon och det blev mycket bättre efter en stund. Till slut kom han på att det var förbannat roligt att lyssna på sina egna högljudda IIIIHHH, vad väljer man? Ledsen bebis eller glad bebis som testar rösten... mjo sistnämnda så klart.

Vackra blommor från min man.

Du kan va lugn... det är bara mina tänder som skallrar. Jag stack näsan utanför dörren men drog in den lika snabbt igen. Vad kallt det har blivit igen! Någon som har undgått? Fast... det är ju faktiskt bara februari än så länge så man får härda ut.

Fru andersson har sökt jobb. Utanför stan öppnar en ny förskola i höst och jag måste erkänna att jag är riktigt sugen på det där jobbet. Det är stor möjlighet att få vara med och utforma något helt nytt från scratch om man säger så. Tjänsten gäller till hösten och det är perfekt för mig eftersom jag planerat att börja jobba då. Jag var på en arbetsintervju till ett liknande arbete för nåt år sedan och det var masssooor med folk som hade sökt och jag lyckades komma till intervju så jag hoppas jag har en god chans till även detta. Surt nog var de tvungna tillsätta tjänsterna internt vilket gjorde mig skitsur som hade suttit två timmar i intervju och allt. De hoppades att jag skulle söka igen så... tadaaa, here I am! Give me a f_ing job! Fast fram tills dess ska jag njuta varje sekund av att vara hemma med min lille knubbsäl.

Oj så fort saker och ting kan förändras. Bara i ett kick sådär, och fru Andersson hänger som vanligt inte med utan flackar runt hemma som en boll i ett flipperspel. Jo, som jag skrev sist så skulle jag ju få några extra vuxenpoäng på listan genom att gå på föräldrarådsmöte men jag tror jag förlorade några istället för jag fick ringa och förklara mig icke närvarande. Allt gick bra fram till att Sagas barnvakt kom, då ringer mobilen. Det var Ann från Studiefrämjandet som ringde. Ja, det stämde att jag hade mejlat och frågat när det skulle komma information om fotokursen jag anmält mig till, tyckte liksom det borde komma någon kallelse någon gång. Nu råkade det vara så att fru Andersson helt hade missat att på inbetalningskortet som kom för ett litet tag sedan stod det med små bokstäver att kursen började den 2:a februari klockan 18.30-21.00 För det första.. varför skriver man sådan information på ett inbetalningskort? Borde man inte få en sån där "Välkommen till..." lapp? Fru Andersson hade alltså missat första tillfället och svor så tapeterna lossnade från väggarna. Har man betalat för fem tillfällen á 2,5 timme vill man liksom inte missa ett.

Fru Andersson får eld i baken iaf och försöker samla tankarna för hur hon ska lösa situationen. Föräldrarådsmöte OCH kurs samma kväll = nej, det blir för lång stund ifrån Samuel. Jag ringde som sagt och avbokade mig själv från mötet och for runt hemma och samlade ihop kameraprylar. Dessutom skulle man ha med sig ett fulladdat batteri och mitt var självklart ... tomt. Vad trodde jag liksom? Det fick iaf laddas så mycket det gick.

Kursen var iaf helt okej, fast jag måste erkänna att det måste sett rätt skumt ut med en grupp människor som stod och fotograferade studsande pingisbollar och en radiostyrd bil, vilket var kvällens övning. Att ställa in olika lägen på slutartid och exponeringstid. Precis den krångliga och nödvändiga kunskap jag är ute efter. Nu ska jag sätta igång och steka lite äppelpannkakor och längta till sommaren. Bajsmycket snö som vräker ner jue... gillas inte!

Den här natten blev ingen rolig natt. Samme hade bök och stök. På morgonen låg han kvar i sängen och sov vidare och jag anade att något inte stod rätt till. Mjovisst, feber som ställer till det så klart. Men han har inte mycket, 38 grader än så länge iaf. Saga hade feber för några dagar sen så nu var det hans tur tydligen. Jag skulle egentligen ha varit nere på stan nu och käkat en god sallad med Anna och Elin men det sket sig. Det är som det är.. jag får nöja mig med min frysta pizzabit.

Kollade på Paranormal activity 2 häromdagen. Trodde den skulle vara läskigare än första men det vill jag inte påstå att den var. Någon gång hoppade man väl till men det blev inte mycket mer än så.

Fru Andersson lägger till några fler vuxenpoäng på listan för idag vankas det föräldrarådsmöte!

Jag funderar och funderar och funderar, och så funderar jag lite till. Nu är fru Andersson igång med bryderierna. Tankarna går kring val av skola för Saga för jag har kommit på att min lilla tjej inte är så liten längre. Hon ska ju för tusan börja förskoleklass till hösten 2012. Herregud säger jag bara, vart tog min lilla bebistjej vägen?

Samtidigt går mina tankar kring vårt val av förskola till lilla Samuel. Jag har hittat en friskola här i stan, British Junior som är en intrenationell skola med planer på att även öppna förskola så det vore ju bra att ha barnen "samlade" på ett och samma ställe. Jag är ännu lite osäker på den här skolan och har bestämt mig för att gå på deras öppethusdag som är i mars. Jag prioriterar högt att Saga ska ha möjlighet till arbetsro när hon börjar skolan och vad jag har hört så är det bra arbetsklimat på denna skola. Det är även viktigt med engelska som är ett språk man arbetar med och till stor del talar på skolan. Viktigt i dagens läge anser jag. Jag har även läst mycket om skolan och jag gillar mycket av deras "tänk". jag måste ringa min kära mor och far och höra med dem vad de tycker.

Någon som vet något om denna skola? Erfarenheter? Skriv gärna till mig isf tips tas emot med öppna armar!

Så här ser det ut när Samme äter gröt. Sanering!